Skriver nu från Saras sköna soffa i källaren. Ljusen är tända och vi börjar ladda för att prata om kvällens bokklubbsbok; "Lila" av Marilynne Robinson. Tidigare i kväll avnjöt vi en fantastisk Italien-inspirerad middag. Recept tack!
Här kommer kvällens tankar om boken:
Cinna tänker på att samhället förväntar sig att Lila ska trivas, vilket på något sätt skuldbelägger Lila eftersom hon kanske inte bara trivs. Cinna konstaterar att det måste vara hemskt att vara historielös. Cinna tyckte att boken var fantastiskt välskriven. Hon är fascinerad över hur den är berättad. Cinna tycker om att hon måste läsa den långsamt.
Sara tycker att det är fascinerande att de fortfarande letar efter henne. Varför gör de det?
Jennie gör inferenser till Håkan Nessers "Om någonting händer" där författaren på ett snyggt sätt undviker att berätta för läsaren om huvudpersonen är en kille eller tjej - likadant gör Robinson fast med hudfärgen. Jennie erkänner att bibeldelarna i boken inte är några höjdpunkter. Eller är det Jennie som inte är tillräckligt intelligent;) (Det var hon själv som sade det!!!)
Martina och Lena inser att de hade samma tankar från början; att Lila var svart, för att sedan inse att hon var vit. Fördomarnas klubb nästa? Martina känner att hon skulle kunna läsa den igen.
Stina undrar vad kniven symboliserar. Kan det vara självständighet undrar Jennie. Frihet? Minne från Doll? Vi är överens om att Doll använt kniven innan hon dödade Lilas pappa men vem hade hon använt den mot? Stina var skeptisk till boken i början men ändrade sig sedan till att tycka att boken var fascinerande. Hon kunde känna igen det där med folk som drar omkring, vilket var både fascinerande och spännande. Men Stina erkänner också att hon hade svårt för boken eftersom den är lite för tillrättalagd.
Linda förundras över hur snabbt Lila blir domesticerad i samhället. Var det moraliskt rätt av Doll att ta Lila? Linda tyckte om de religiösa delarna. Linda tycker att det mest fascinerande var att författaren har kunnat skapa den här historien och sätta sig in i hur det kan ha varit för en sådan som Lila.
Nästa bokklubbsträff är hemma hos Nina. Vad tror du om det Nina?
Vid tangentbordet; Lena
