fredag 31 augusti 2018
fredag 2 mars 2018
Fiskarmännen
En kall kväll i början av mars träffades vi hemma hos Lena för att diskutera hennes valda bok - debutromanen Fiskarmännen av Chigozie Obioma.
Ikväll var det en salig blandning av färdigläst, nästan färdigläst, halvlyssnat och ickeläst. Vi berättade kortfattat om handlingen och diskuterade våra intryck av boken. Sammanfattningsvis kan vi säga att den var välskriven, att det var intressant att läsa något från en helt annan miljö och att det var en intressant historia.
Cinna öppnade sin lilla gympapåse med motivet Skriet av Edvard Munch och ville presentera sin nya bok Väggen av Marlen Haushofer. Martina kommenterade genast att hon hade läst den på originalspråk (pluspoäng på det) men att hon väldigt gärna ville läsa den igen.
Inför nästa träff läser vi Väggen och tänker på den ur ett biblioterapeutiskt perspektiv, dvs, vad gör boken med oss?
Vid tangenterna
Jennie
Ikväll var det en salig blandning av färdigläst, nästan färdigläst, halvlyssnat och ickeläst. Vi berättade kortfattat om handlingen och diskuterade våra intryck av boken. Sammanfattningsvis kan vi säga att den var välskriven, att det var intressant att läsa något från en helt annan miljö och att det var en intressant historia.
Cinna öppnade sin lilla gympapåse med motivet Skriet av Edvard Munch och ville presentera sin nya bok Väggen av Marlen Haushofer. Martina kommenterade genast att hon hade läst den på originalspråk (pluspoäng på det) men att hon väldigt gärna ville läsa den igen.
Inför nästa träff läser vi Väggen och tänker på den ur ett biblioterapeutiskt perspektiv, dvs, vad gör boken med oss?
Vid tangenterna
Jennie
torsdag 22 juni 2017
Sju dagar kvar att leva
Äntligen fick vi komma till Anna på Holmen i dagsljus!
Efter god dubbelmarinerad fläskfilé och färskpotatis fick vi fruktsallad och smarrig chokladglass. Med all denna goda mat i magen tog vi en ljuvlig promenad i markerna tillsammans med Sammie som var badsugen. Väl tillbaka körde vi en fästingkoll på samtliga och sedan kom chipsskålarna fram.
Boken vi läst, Sju dagar kvar att leva av Carina Bergfeldt, är en bok som bygger på intervjuer som Carina gjort med olika människor i Texas som påverkats av dödsstraffet på olika sätt. Hon har intervjuat dödsdömda, anhöriga till dödsdömda, anhöriga till offer, fängelsepräst, fängelsedirektör och en kvinna som gift sig med en man på death row.
Vi pratade en hel del om skuld och oskuld, statistik kring dödsstraff och kostnaderna för kriminalvården i USA.
Senare kom vi in på frågan om huruvida straff har någon faktisk effekt. Hjälper det att bli inlåst? Vi kommer fram till att det säkert kan bli både och. Det kanske hänger på om personen i fråga VILL bli hjälpt.
Vi diskuterade och var överens om att ingen människa har rätten att bestämma att en annan människa ska dö. I nästa andetag funderar vi kring hur det skulle vara om någon av våra anhöriga skulle mördas - skulle vi tycka likadant då?
Vid tangenterna
Jennie
Efter god dubbelmarinerad fläskfilé och färskpotatis fick vi fruktsallad och smarrig chokladglass. Med all denna goda mat i magen tog vi en ljuvlig promenad i markerna tillsammans med Sammie som var badsugen. Väl tillbaka körde vi en fästingkoll på samtliga och sedan kom chipsskålarna fram.
Boken vi läst, Sju dagar kvar att leva av Carina Bergfeldt, är en bok som bygger på intervjuer som Carina gjort med olika människor i Texas som påverkats av dödsstraffet på olika sätt. Hon har intervjuat dödsdömda, anhöriga till dödsdömda, anhöriga till offer, fängelsepräst, fängelsedirektör och en kvinna som gift sig med en man på death row.
Vi pratade en hel del om skuld och oskuld, statistik kring dödsstraff och kostnaderna för kriminalvården i USA.
Senare kom vi in på frågan om huruvida straff har någon faktisk effekt. Hjälper det att bli inlåst? Vi kommer fram till att det säkert kan bli både och. Det kanske hänger på om personen i fråga VILL bli hjälpt.
Vi diskuterade och var överens om att ingen människa har rätten att bestämma att en annan människa ska dö. I nästa andetag funderar vi kring hur det skulle vara om någon av våra anhöriga skulle mördas - skulle vi tycka likadant då?
Vid tangenterna
Jennie
fredag 3 mars 2017
Nextopia
Äntligen är det dags för bokklubben igen <3 Hanna bjuder på fantastisk mat som alla vill ha receptet på - en underbar start på kvällen. Några timmar in på kvällen lär Sara oss vad PP står för innan det är dags att prata om kvällens bok: "Nextopia" av Micael Dahlén.
Anna: "Jag tyckte inte att det var en bra bok. Ska man ha med en massa diagram kan man väl ändå ha med riktiga diagram."
Jennie: "Det var lite kaka på kaka. Kapitlet där de pratade om det mentala hos tennisproffs var intressant. Lite kvasi-vetenskapligt är det... Forskarna antyder... Vadå antyder?"
Cinna: "Jag får alltid som jag vill." - Det här citatet får ni tolka som ni vill (sekreterarens tillägg).
Linda: "Genom att anse sig vara nöjd blir man nöjd - det tycker jag var en intressant tanke."
Sara: "Det som var mest intressant var det där med förväntanssamhället och att vi idag har brist på tid. Att vi multitaskar och gör flera saker samtidigt för att få tid. Sedan var det intressant att man innan hade paparazzi och nu för tiden har kändisarna tagit makten över sina liv genom bloggar där de delar med sig av det de vill dela med sig av och därifrån hämtar journalisterna citat."
Hanna: "Intressant med hur fokus ändras med tiden. Förr frågade man varandra om resor som gjorts och nu för tiden frågar man om resor de ska göra. Jag tycker också att han försöker popularisera vetenskap lite föör mycket."
Martina: "Njäaeee, den här boken skumläste jag. Det var liksom samma sak hela tiden."
Lena: "Oups! Är det bokklubb NU på fredag? Missade visst att läsa boken..."
Nästa bokklubb blir hos Linda den 21 april. Det går rykten om romprovning och övernattning. Anna tar med sig böcker.
Anna: "Jag tyckte inte att det var en bra bok. Ska man ha med en massa diagram kan man väl ändå ha med riktiga diagram."
Jennie: "Det var lite kaka på kaka. Kapitlet där de pratade om det mentala hos tennisproffs var intressant. Lite kvasi-vetenskapligt är det... Forskarna antyder... Vadå antyder?"
Cinna: "Jag får alltid som jag vill." - Det här citatet får ni tolka som ni vill (sekreterarens tillägg).
Linda: "Genom att anse sig vara nöjd blir man nöjd - det tycker jag var en intressant tanke."
Sara: "Det som var mest intressant var det där med förväntanssamhället och att vi idag har brist på tid. Att vi multitaskar och gör flera saker samtidigt för att få tid. Sedan var det intressant att man innan hade paparazzi och nu för tiden har kändisarna tagit makten över sina liv genom bloggar där de delar med sig av det de vill dela med sig av och därifrån hämtar journalisterna citat."
Hanna: "Intressant med hur fokus ändras med tiden. Förr frågade man varandra om resor som gjorts och nu för tiden frågar man om resor de ska göra. Jag tycker också att han försöker popularisera vetenskap lite föör mycket."
Martina: "Njäaeee, den här boken skumläste jag. Det var liksom samma sak hela tiden."
Lena: "Oups! Är det bokklubb NU på fredag? Missade visst att läsa boken..."
Nästa bokklubb blir hos Linda den 21 april. Det går rykten om romprovning och övernattning. Anna tar med sig böcker.
fredag 19 augusti 2016
Lila
Skriver nu från Saras sköna soffa i källaren. Ljusen är tända och vi börjar ladda för att prata om kvällens bokklubbsbok; "Lila" av Marilynne Robinson. Tidigare i kväll avnjöt vi en fantastisk Italien-inspirerad middag. Recept tack!
Här kommer kvällens tankar om boken:
Cinna tänker på att samhället förväntar sig att Lila ska trivas, vilket på något sätt skuldbelägger Lila eftersom hon kanske inte bara trivs. Cinna konstaterar att det måste vara hemskt att vara historielös. Cinna tyckte att boken var fantastiskt välskriven. Hon är fascinerad över hur den är berättad. Cinna tycker om att hon måste läsa den långsamt.
Sara tycker att det är fascinerande att de fortfarande letar efter henne. Varför gör de det?
Jennie gör inferenser till Håkan Nessers "Om någonting händer" där författaren på ett snyggt sätt undviker att berätta för läsaren om huvudpersonen är en kille eller tjej - likadant gör Robinson fast med hudfärgen. Jennie erkänner att bibeldelarna i boken inte är några höjdpunkter. Eller är det Jennie som inte är tillräckligt intelligent;) (Det var hon själv som sade det!!!)
Martina och Lena inser att de hade samma tankar från början; att Lila var svart, för att sedan inse att hon var vit. Fördomarnas klubb nästa? Martina känner att hon skulle kunna läsa den igen.
Stina undrar vad kniven symboliserar. Kan det vara självständighet undrar Jennie. Frihet? Minne från Doll? Vi är överens om att Doll använt kniven innan hon dödade Lilas pappa men vem hade hon använt den mot? Stina var skeptisk till boken i början men ändrade sig sedan till att tycka att boken var fascinerande. Hon kunde känna igen det där med folk som drar omkring, vilket var både fascinerande och spännande. Men Stina erkänner också att hon hade svårt för boken eftersom den är lite för tillrättalagd.
Linda förundras över hur snabbt Lila blir domesticerad i samhället. Var det moraliskt rätt av Doll att ta Lila? Linda tyckte om de religiösa delarna. Linda tycker att det mest fascinerande var att författaren har kunnat skapa den här historien och sätta sig in i hur det kan ha varit för en sådan som Lila.
Nästa bokklubbsträff är hemma hos Nina. Vad tror du om det Nina?
Vid tangentbordet; Lena
Här kommer kvällens tankar om boken:
Cinna tänker på att samhället förväntar sig att Lila ska trivas, vilket på något sätt skuldbelägger Lila eftersom hon kanske inte bara trivs. Cinna konstaterar att det måste vara hemskt att vara historielös. Cinna tyckte att boken var fantastiskt välskriven. Hon är fascinerad över hur den är berättad. Cinna tycker om att hon måste läsa den långsamt.
Sara tycker att det är fascinerande att de fortfarande letar efter henne. Varför gör de det?
Jennie gör inferenser till Håkan Nessers "Om någonting händer" där författaren på ett snyggt sätt undviker att berätta för läsaren om huvudpersonen är en kille eller tjej - likadant gör Robinson fast med hudfärgen. Jennie erkänner att bibeldelarna i boken inte är några höjdpunkter. Eller är det Jennie som inte är tillräckligt intelligent;) (Det var hon själv som sade det!!!)
Martina och Lena inser att de hade samma tankar från början; att Lila var svart, för att sedan inse att hon var vit. Fördomarnas klubb nästa? Martina känner att hon skulle kunna läsa den igen.
Stina undrar vad kniven symboliserar. Kan det vara självständighet undrar Jennie. Frihet? Minne från Doll? Vi är överens om att Doll använt kniven innan hon dödade Lilas pappa men vem hade hon använt den mot? Stina var skeptisk till boken i början men ändrade sig sedan till att tycka att boken var fascinerande. Hon kunde känna igen det där med folk som drar omkring, vilket var både fascinerande och spännande. Men Stina erkänner också att hon hade svårt för boken eftersom den är lite för tillrättalagd.
Linda förundras över hur snabbt Lila blir domesticerad i samhället. Var det moraliskt rätt av Doll att ta Lila? Linda tyckte om de religiösa delarna. Linda tycker att det mest fascinerande var att författaren har kunnat skapa den här historien och sätta sig in i hur det kan ha varit för en sådan som Lila.
Nästa bokklubbsträff är hemma hos Nina. Vad tror du om det Nina?
Vid tangentbordet; Lena
söndag 5 juni 2016
Bokklubb hos Jennie: "Det vi inte visste var lycka"
Boken som de flesta har läst är "Det vi inte visste var lycka" av Agnès Ledig
I kväll sitter vi ute i fint sommarväder och gör oss redo för både diskussioner och myggor.
Jenny har bjudit på vegetarisk nachos mycket gott.
Linda gillar karaktären av en ung tjej som var lite som hon var. För Linda blev allting jättekonstigt när pojken dog.
Sara tycker att det är mycket klyschor i boken. De kursivt skrivna delarna där Julie "tänker": vi undrar varför? De fyller ingen funktion; man har redan innan förstått!
Anna tycker att beskrivningen av hur pojken dog var trovärdig men fortsättningen av boken haltar.
Cinna anser att relationen mellan sonen och Julie är mycket märklig.
Hanna tycker inte att det är någon välskriven bok, dock är själva storyidén är bra och kunde blivit en bra bok.
Martina läste med viss behållning fram till händelsen med pojken, men sen "dog" boken.
Jennie tycker att allting gick för fort och var beskrivet alldeles för ytligt. händelserna staplas på varandra och det finns ingen uppbyggnad.
Nina beskriver boken med orden "lök", "inkontinens" och "grotta", och anser boken hade behövt en bra redaktör.Vi allihop anser att författaren hade mått bra av att få uttrycket "kill your darlings" förklarat för sig.
Dagens boktips:
Som stjärnor i natten av Jennifer Niven
Om du bara visste av Caroline Säfstrand
Liv efter liv av Kate Atkinsson
Fiskar ändrar riktning i kallt vatten av Pierre Szalowski
Disa av Denise Rudberg
Timme noll av Lotta Lundberg
Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty
Nu är det dags för nästa bok, och det är... tada:
Barack Obamas favortiförfattare:
Marilynne Robinsons "Lila".
Nästa bokklubbsträff blir hos Sara, fredagen den 19 augusti.
Nästa gång är det Lena som har med sig bok.
I kväll sitter vi ute i fint sommarväder och gör oss redo för både diskussioner och myggor.
Jenny har bjudit på vegetarisk nachos mycket gott.
Linda gillar karaktären av en ung tjej som var lite som hon var. För Linda blev allting jättekonstigt när pojken dog.
Sara tycker att det är mycket klyschor i boken. De kursivt skrivna delarna där Julie "tänker": vi undrar varför? De fyller ingen funktion; man har redan innan förstått!
Anna tycker att beskrivningen av hur pojken dog var trovärdig men fortsättningen av boken haltar.
Cinna anser att relationen mellan sonen och Julie är mycket märklig.
Hanna tycker inte att det är någon välskriven bok, dock är själva storyidén är bra och kunde blivit en bra bok.
Martina läste med viss behållning fram till händelsen med pojken, men sen "dog" boken.
Jennie tycker att allting gick för fort och var beskrivet alldeles för ytligt. händelserna staplas på varandra och det finns ingen uppbyggnad.
Nina beskriver boken med orden "lök", "inkontinens" och "grotta", och anser boken hade behövt en bra redaktör.Vi allihop anser att författaren hade mått bra av att få uttrycket "kill your darlings" förklarat för sig.
Dagens boktips:
Som stjärnor i natten av Jennifer Niven
Om du bara visste av Caroline Säfstrand
Liv efter liv av Kate Atkinsson
Fiskar ändrar riktning i kallt vatten av Pierre Szalowski
Disa av Denise Rudberg
Timme noll av Lotta Lundberg
Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty
Nu är det dags för nästa bok, och det är... tada:
Barack Obamas favortiförfattare:
Marilynne Robinsons "Lila".
Nästa bokklubbsträff blir hos Sara, fredagen den 19 augusti.
Nästa gång är det Lena som har med sig bok.
fredag 22 april 2016
Äntligen bokklubb igen!
Idag var vi samlade hos Martina, alla nio kvarvarande medlemmar i Visomintebrottas. Efter fantastisk lax och fruktrik Gino med glass blev det livliga diskussioner om tonårsaktiviteter av varierande slag och tillståndet i den svenska skolan.
En stund senare gick vi dock över till kvällens huvudattraktion: Ögonblicket av Douglas Kennedy. Den första kommentaren kommer från Stina: Gud vad gott med godis! Hon ville också tillägga att hon läste boken med nöje. Med detta sagt ville hon dock klaga lite på de överdrivna kärleksförklaringarna.
Linda är inriktad på relationsdelen och funderade mycket på hur kärlek fungerar. Kan man ha en så stor kärlek till någon som inte finns kvar i ens liv?
Sara drar en parallell till en TV-serie, Deutchland -84, och reflekterar över att Tyskland verkar göra upp med sin historia - att det ligger i tiden.
Miljöbeskrivningarna i boken gjorde att Anna blev sugen på att åka till Berlin.
Lena tyckte det var en bra bok, men att den hade mått bra av att vissa delar varit kortare. Kill your darlings, liksom… Sedan tycker hon också att vi har pratat för lite om Alistair - mycket spännande karaktär!
Martina kände igen sig från sina resor till Berlin och funderade lite över att hon har stått på de platser där muren delade en stad i två.
Själv är jag jätteglad över att boken tog sig och blev så bra efter en trög start.
Tack för en mysig kväll Martina!
Nästa gång ses vi hos mig den 5/6 och läser till dess Det vi inte visste var lycka av Agnès Ledig. Sara tar med sig bok!
Lite boktips under kvällen var:
Fyren mellan haven
När hundarna kommer
Min fantastiska väninna
Tiden däremellan
En bön för de stulna
Ljuset vi inte ser
Idag var vi samlade hos Martina, alla nio kvarvarande medlemmar i Visomintebrottas. Efter fantastisk lax och fruktrik Gino med glass blev det livliga diskussioner om tonårsaktiviteter av varierande slag och tillståndet i den svenska skolan.
En stund senare gick vi dock över till kvällens huvudattraktion: Ögonblicket av Douglas Kennedy. Den första kommentaren kommer från Stina: Gud vad gott med godis! Hon ville också tillägga att hon läste boken med nöje. Med detta sagt ville hon dock klaga lite på de överdrivna kärleksförklaringarna.
Linda är inriktad på relationsdelen och funderade mycket på hur kärlek fungerar. Kan man ha en så stor kärlek till någon som inte finns kvar i ens liv?
Sara drar en parallell till en TV-serie, Deutchland -84, och reflekterar över att Tyskland verkar göra upp med sin historia - att det ligger i tiden.
Miljöbeskrivningarna i boken gjorde att Anna blev sugen på att åka till Berlin.
Lena tyckte det var en bra bok, men att den hade mått bra av att vissa delar varit kortare. Kill your darlings, liksom… Sedan tycker hon också att vi har pratat för lite om Alistair - mycket spännande karaktär!
Martina kände igen sig från sina resor till Berlin och funderade lite över att hon har stått på de platser där muren delade en stad i två.
Själv är jag jätteglad över att boken tog sig och blev så bra efter en trög start.
Tack för en mysig kväll Martina!
Nästa gång ses vi hos mig den 5/6 och läser till dess Det vi inte visste var lycka av Agnès Ledig. Sara tar med sig bok!
Lite boktips under kvällen var:
Fyren mellan haven
När hundarna kommer
Min fantastiska väninna
Tiden däremellan
En bön för de stulna
Ljuset vi inte ser
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)